Lomo - vad är väl en bal på slottet!?

Vi åkte ner till svärisarna i går förmiddag. Vi tog tillfället i akt och åkte en sväng till en underbart fin sandstrand någon mil bort. Det är alldeles gråvit finkornig sand där och vattnet kristallklart. En klar Medelhavskänsla! Där fanns små vanliga maneter vattnet och jag tvekade länge och väl. Jag avskyr allt som rör sig vatten... Jag har noll kontroll då och det känns inget vidare. Men efter att ha jobbat mig i genom Mia Törnbloms bok "Självkänsla nu" har jag utvecklat ännu fler bra sidor hos mig själv. Jag kollade av vad som egentligen skrämde mig och kalkylerade risken en smula. Jag beslutade mig för att inte begränsas av mina rädslor. Jag badade med min underbara familj och vattnet var obeskrivligt skönt! Där simmade maneterna och jag sida vid sida och tillslut tog jag upp en och klappade den. Jag kände mig väldigt modig när jag kunde visa min stora tjej att det inte är så farligt med vanliga maneter - eller magneter som hon säger =)

När vi kom tillbaka till husvagnen åt vi pizza och tog oss vars en cider. Mycket smarrigt! Barnen somnade som små stockar efter en härlig dag på stranden.

Nu börjar bröllopet närma sig. Lite nervig är jag allt... Tänk om jag blir så nervös att jag sjunger fel? Men som min syster sa: Gästerna vet ju inte hur vi har övat och hur vi har lagt upp sångerna. De är ändå bara så upptagna med att kolla på den vackra bruden och njuta av lite skönsång. Ja, det stämmer nog. Vi övade i fredags och det börjar låta klockspel nu ;)

Nu ska jag öva lite till och sen päsa i soffan. Det är ju trots allt tradig söndag idag. Hela dagen.