Inte som alla andra onsdagar

Igår var en märklig dag. Min mellantjej var på dagis och vid elva ringde de därifrån och sa att hon hade reagerat på något när de var i skogen. "Hon är lite flammig"... Jag åkte ner och hämtade henne och möttes av den rödaste unge jag någonsin sett. Hon var svullen, flammig, prickig och varm. Ojojoj sa jag och personalen sa: ja, det kan man säga. Vi har försökt hålla allt lugnt men ni får nog köra inom vårdcentralen!

Sagt och gjort. Efter att vi visat oss i kassan tog det inte många sekunder innan det stod en läkare, en sjuksköterska och tre underskötersker i vårt rum. "Ojdå, här får vi nog ge lite betapred och tavegyl". No shit, José!!! Min fina goa tjej var så duktig och svalde medicinen och höll sig lugn. Mamman var däremot lite skärrad ska erkännas. De kollade syresättningen och det såg ok ut. Vi fick sitta och vänta en bra stund där sjuksköterskan kunde se oss. Men jämna mellanrum kom både läkaren och sjuksköterskan och frågade hur hon mådde.

Vi ringde hem pappan och åkte vidare med remiss till centalsjukhuset. Där inne blev vi underbart bemötta. Vår gos var trött och lite rädd. Inne i rummet fanns TV, böcker och leksaker och snart började hon leka. Klockan hann bli tre och hon hade inte ätit sen morgonen. Vårdcentralen tyckte vi skulle avakta att ge henne något eftersom vi inte vet vad hon blivit allergisk mot. Men på barnakuten fick hon in en bricka med yoggi, skinksmörgås och mjölk. Mamman och pappan fick kaffe. Vilken service!!! M åt som om hon aldrig sett mat innan och när den var slut ville hon ha mer. Lilla gumsan!!!

Efter en stund kom världens goaste läkare in. Hon kollade på M och de fick jättebra kontakt. Efter ett tag busade dem! Läkaren konstaterade att M fått en kraftig allergisk reaktion av möjligtvis geting (som ev stuckit genom regnkläderna på knäet) eller stenfrukt (M åt äpple i skogen). Fram tills vi varit och allergitestat M får hon inte äta någon form av stenfrukt. Nu får vi bara hoppas att vi får reda på vad det var som hände!

Som tur var skulle storasyrran med en kompis hem efter skolan och vi kom hem lagom för att hämta henne vid den avtalade tiden. När vi stod där kom glassbilen plingandes. Vi har försökt springa ifatt den ett par gånger under sommaren men inte lyckats. Men nu äntligen fick de testa att handla goda (dyra!!!) glassar!

När vi kom hem såg jag på mailen att mäklaren skickat en länk till vår försäljningsprofil som han håller på att jobba med. Vilken konstig känsla vi fick när vi såg vårt hus i text och bilder. Skitsnygga bilder!!! Nu är det på riktigt! Nu hoppar vi!!!

Mailen innehöll även en länk till bloggen om
Micaela. Ni vet den tjejen som jag skrev om för ett tag sen, hon som kämpade för sitt liv. Nu har hon orkat släppa taget och äntligen fått ro. Res i frid, kära Micaela!

Idag ligger vi i soffan under goaste täcket och slappar. Det är en sådan dag idag. Tid för eftertanke och återhämtning.


Kommentarer
Postat av: Petra

Men lilla loppan? Otäckt när sådant händer.

Kul att se att du bloggar igen,

Kram

Postat av: Petra

såg nu att de var ett gammal inlägg...sorry

2012-01-26 @ 22:17:40
URL: http://zupermamman.blogg.se/
Postat av: web hosting

Above the review is excellent one.Every one looking for this kind of valuable tips.Great stuff.

2012-03-13 @ 08:23:06
URL: http://www.webhostings.in

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback