Lomo - vad är väl en bal på slottet!?

Hur gick det till egentligen? Man ska väl inte vara förkyld när det är sommar? Men med detta blöta och fuktiga väder blir det väl ett faktum. Tradigt är det i alla fall. Helgens strapats till husvagnen blev succé för barnen! Det störtregnade hela tiden men det gjorde ingenting för hur mysigt är det inte att sova när man hör regnet smattra mot taket? Vi åkte till grannbyn och tog en pizza med sväronen innan vi landade i husvagenen. Supermysigt! Efter det blev det mycket gott att dricka på kvällen!

Jag mår bättre än på länge och jag känner att jag är på rätt väg. Jag kan äta normalt utan att få ångest över kroppen. Vilken oerhörd lättnad. Jag jobbar på att inte jämföra mig med andra utan inse att jag är unik. Jag skriver i "jag är bra-boken" varje kväll och det hjälper en hel del.

Min man ska bara jobba några timmar idag sen har han fem dagars semester! Vi ska ner till husvagnen några dagar och bara slappa. Jippieee!

Jag har helt oväntat tackat ja till att sjunga på min kusins bröllop i augusti. Jag ska inte sjunga själv utan lägga stämma på min syrras sång och hennes kille ska spela gitarr och sjunga. Det ska bli jättekul!

Jag o barnen gick en långrunda i förmiddes, 2 timmar! Vi tog med lite fika och satte oss i en fin glänta i skogen. Supermysigt! Nu ska jag klippa svärpäronen så att de kan se ut under luggen nu lagom till semestern.

Ha en skön eftermiddag!

Precis en sådan dag som jag ibland behöver! Min bror kom vid åttasnåret i morse och har precis åkt hem. Min stora flicka tycker det är så roligt när han kommer för han leker och snackar mycket med henne. Vi åkte en sväng till byn för att inhandla ingredienser till dagens köttbullemiddag. Efter den välsmakande lunchen lyssnade vi på gamla godingar och hade jättemysigt. Vi hann med eftermiddagskopp och rån oxå!
 
Mina föräldrar och brorsan har precis kommit hem från Kroatsien. Vi fick en massa fina presenter därifrån: sandaler till barnen och mig, en fin bh, badringar till barnen och en god likör, tackelitacktack!. Hoppas vi kan följa med dit nästa år. Tänk 10 dagar med sol, bad och trevligt sällskap!

Har precis lyssnat färdigt på Mia Törnbloms bok. Har beställt den i pocket oxå. Lite lättare att göra uppgifterna när man har det på papper. Känner redan stor förändring hos mig själv. Det är så många saker som har fått en annan innebörd. Läste en bra sak: Om man har behov av att prata skit om andra, har man låg självkänsla. Det har man ju gjort ibland:/  Det positiva med denna process är att jag bara mår bättre och bättre. Jag stimmar inte över vikten, jag rör på mig för att jag vill och jag njuter av livet!

Köpte denna tidning härrom dagen och fick med Mia Törnbloms ljudbok "Självkänsla nu!" Vilka aha-upplevelser jag upplevt de senaste dagarna! Hon skriver på ett igenkännande sätt och ibland känns det som om hon beskriver just mig. Pusselbitarna haglar på plats och jag har fått en stor insikt om mig själv. Jag har dålig självkänsla! Mia Törnblom skiljer på själförtroende och självkänsla. Självförtroende är att jag vet att jag kan fixa en massa saker, är duktig på mitt jobb eller är väldigt social. Självkänsla är hur det egentligen känns att vara jag, mitt egenvärde. Det är två helt skillda saker har jag förstått nu. I många situationer har jag känt känslan att snart kommer de att avslöja mig, att jag egentligen inte kan mitt jobb, att jag egentligen inte är så trevlig eller rolig osv. Det är ju den låga självkänlan som spökar. Den som känner minsta låg-självkänsla-varning SKA läsa denna bok. Det är aldrig fel att utveckla sig själv, må bättre och bli en bättre männinska!

Lördagens släktkalas gick fin-fint. Barnen lekte hejvilt och maten var god. Fick veta en bebishemlighet oxå! Hon var bara i 11:e veckan men hade redan fått kula. Så mysigt!!! (Nej, vi ska inte ha fler...än på ett tag ialla fall=)

Idag tänkte jag och ungarna gå till lekplatesen i byn med min kompis och hennes barn. Tänkte slinka inom rean i klädesaffären och se om där är några fynd. Ha en ljuvlig dag, det ska jag ha!

Nu har det gått några dagar sen insikten slog mig i huvudet. Jag har börjat njuta av livet igen och är mycket gladare. Tänk att huvudet bestämmer så mycket över kroppen! Jag övar mig ständigt på att använda alla sinnen igen. De är det första som tappar sin funktion när jag stressar. Det handlar då om ren överlevnad; mat och sömn. Allt annat blir oviktigt. När jag gick på stresshanteringskurs fick jag lära mig att när man stressar förbereder kroppen sig för flykt. Högre puls, äter snabba kalorier för att få snabb energi, sover oerhört lätt om man kan somna vill säga, snabbare andning och hjärnan går på högvarv hela tiden. Det stämmer exakt in på mig. Det är så svårt att inte stressa. Den fysiska stressen är ju lätt avklarad genom att lägga sig ner och vila men de inre stressen är värre. Jag måste lära mig acceptera mig själv som jag är. Jag har kommit en bit på väg men är långt ifrån framme. Under dessa dagar har jag inte haft något behov av att stoppa i mig massor utan ätit när jag varit hungrig. Jag har njutit och smakat på maten och slutat äta när jag tyckt det varit lagom. Det har blivit både glass och fika men skillnaden är att jag verkligen smakat på det jag ätit och blivit nöjd med mindre mängd än innan. Jag har inte vägt mig och tänker inte göra det heller på ett tag. Känns inte så viktigt. Jag känner på kläderna att jag ligger inom rimliga gränser. Det är så skönt att bara vara i sig själv!

I nuläget ser det ut som om min man kommer att ha semester fem dagar i v 28 och fem dagar i v 30. Wow, hela tio dagar tillsammans! Men jag väntar med att hoppas tills det är dax. Vi ska ner till svärisarnas husvagn ena veckan och måla på huset andra veckan. Lite dagsutflykter blir det nog oxå. I kväll ska jag o barnen till min mans mormor som fyller 85 år. Min man jobbar. Jag går på hans släktkalas...hur gick det till? Det är väl så att vara gift, lite givande och tagande. Undrar vad jag ska ta för den här kvällen =)

Har under en längre tid inte kunnat sätta fingret på känslorna i kroppen. Trött, arg, rastlös, irriterad, uttråkad och inget  har varit roligt. Jo, förresten att äta. Jag har försökt skärpa mig och ta tag i vikten men återgått till gamla vanor där jag äter mycket och onyttigt. Hade en riktig ångestdag igår då jag mådde skit, förutom en stund på lekplaten med stora tjejen och samtal med kompisen M (Tack för en trevlig stund!) Jag satt uppe i gårkväll när de andra somnat och skrev. Efter många sidor i dagboken kom jag fram till att det jag gör när jag stoppar i mig massa mat och godis är att jag försöker lindra ångest. Det känns bra för stunden men hjälper inte i längden. Problemen kvarstår efter att sockerruset har lagt sig. Mat har alltid varit en stresshanterare för mig. All denna fokus på kropp och vikt är ett sätt för ångesten att få utlopp. Den får fäste och växer till groteska proportioner. Jag inser att jag återigen har stressat omedvetet (MÅSTE bli smal!!!) och låtit det gå ut över min hälsa och min familj. Är ju inte världens roligaste mamma när jag mår dåligt. Efter gårkvällens grävande och sökande efter orsaken till ångesten har jag kommit fram till en  form av lösning. Grejen är att jag tycker om min kropp och mitt självförtoende har blivit bättre. Jag har många fina kläder som jag tycker sitter bra och som jag känner mig fin i. Så varför gå runt och må dåligt när jag kan må bra? Ja, ett enkelt val om jag tänker efter. Vad händer om jag slutar att tänka på kroppen som källan till allt ont och börja se den som det redskap den egentligen är. Kroppen gör vad hjärnan tänker. Tänk vad mycket bra kroppen kan åstadkomma och vad mycket glädje den skänker. Alltså är det hjärnan som spelar mig spratt och det är den som behöver arbetas med. Inte bantande eller svullande. Läste om affirmationer här på nätet. Kroppens inre dialog. Min dialog är väldigt negativ och detta kan vändas till positiv genom tankekraft. Genom att varje gång jag tänker  "du är stor" ska jag istället tänka "jag är fin". Jag kommer framöver att lägga fokus på att må bra. Helt enkelt. Göra vad jag mår bra av och inte bara en massa måsten. Röra på mig för att det är skönt, äta för att jag är hungrig tills jag blir mätt och njuta av livet. Kanske inte gjort i en handvändning men genom att ta dagen som den kommer och göra roliga saker ska det gå. Ett stort inre lugn har infunnit sig och ångesten får inget fäste! Nu ska jag MÅ BRA!!!

Det har gått lite trögt på sistone med Viktklubbandet men nu har jag kommit fram till en lite annorlunda väg. Jag har lagt viktnedgången på längre sikt så jag får äta fler kalorier per dag. Jag kommer att ha en fridag i veckan där jag kan ha mitt andningshål och inte skriva upp allt i dagboken. Jag kommer då att unna mig något om jag är sugen. Kontentan av allt jag gör är att jag alltid ställer för höga krav på mig själv. Det går en tid men till sist känns allt övermäktigt eftersom jag inte kan leva upp till kraven. Då släpper jag allt och det är ju inte det jag vill egentligen. Jag ska bara väga mig 1 gång i veckan så att jag inte blir så besatt. Jag ser detta som att jag gör det för att jag vill och inte för att jag måste. Jag tror att mycket sitter i vilken inställning man har och hur man tänker kring detta. Det är ju inte kul att hålla på när man är tvungen. Nu får jag pröva detta en tid och se hur det känns.

Syrrorna och mamma var här idag. Lillsyrran hade en hel säck kläder med sig som hon inte ville ha längre. Rena julafton för mig! Där var jättemycket fint. Jag passade oxå på att rensa ur min garderob och ge bort. Det blev en riktigt härlig klädbytardag! När jag sorterat iordning och lagt in allting fint så blev den faktiskt en säck över från mig med som ska vidare till min moster. Kanske kan hon eller mina kusiner ha något av kläderna. Hoppas det!

Sitter och ladda inför Ernst ikväll. Gillar omgörningsprogram och särskilt när det gäller inredning. Många bra tips att ta till här hemma kanske? Nu ska jag byta den 4:e bajsblöjan idag och sen väntar soffslapp. Myspys!

Lämnade stortjejen på dagis 8.15 o började dagen med en låååångpromenad på 2.5 tim. Jag o en kompis tog våra små i vagnarna o traskade iväg. När jag var klar visade stegräknaren 15 000 steg. I går blev det 13 600 steg så i dag är jag väldigt seg i benen. Är rätt trött i övrigt mä men det låtsas vi inte om. Kvällen blev inte purung i går. Vi var hos en kompis på gymnasiereunion men av alla nio som var bjudna kom två. Vi tre hade jättemysigt o tog en sväng på memory lane. Det blev värsta nostalgitrippen med gamla foto o minnen. Mycket trevligt!