Lomo - vad är väl en bal på slottet!?

Nu har det gått några dagar sen insikten slog mig i huvudet. Jag har börjat njuta av livet igen och är mycket gladare. Tänk att huvudet bestämmer så mycket över kroppen! Jag övar mig ständigt på att använda alla sinnen igen. De är det första som tappar sin funktion när jag stressar. Det handlar då om ren överlevnad; mat och sömn. Allt annat blir oviktigt. När jag gick på stresshanteringskurs fick jag lära mig att när man stressar förbereder kroppen sig för flykt. Högre puls, äter snabba kalorier för att få snabb energi, sover oerhört lätt om man kan somna vill säga, snabbare andning och hjärnan går på högvarv hela tiden. Det stämmer exakt in på mig. Det är så svårt att inte stressa. Den fysiska stressen är ju lätt avklarad genom att lägga sig ner och vila men de inre stressen är värre. Jag måste lära mig acceptera mig själv som jag är. Jag har kommit en bit på väg men är långt ifrån framme. Under dessa dagar har jag inte haft något behov av att stoppa i mig massor utan ätit när jag varit hungrig. Jag har njutit och smakat på maten och slutat äta när jag tyckt det varit lagom. Det har blivit både glass och fika men skillnaden är att jag verkligen smakat på det jag ätit och blivit nöjd med mindre mängd än innan. Jag har inte vägt mig och tänker inte göra det heller på ett tag. Känns inte så viktigt. Jag känner på kläderna att jag ligger inom rimliga gränser. Det är så skönt att bara vara i sig själv!

I nuläget ser det ut som om min man kommer att ha semester fem dagar i v 28 och fem dagar i v 30. Wow, hela tio dagar tillsammans! Men jag väntar med att hoppas tills det är dax. Vi ska ner till svärisarnas husvagn ena veckan och måla på huset andra veckan. Lite dagsutflykter blir det nog oxå. I kväll ska jag o barnen till min mans mormor som fyller 85 år. Min man jobbar. Jag går på hans släktkalas...hur gick det till? Det är väl så att vara gift, lite givande och tagande. Undrar vad jag ska ta för den här kvällen =)

Har under en längre tid inte kunnat sätta fingret på känslorna i kroppen. Trött, arg, rastlös, irriterad, uttråkad och inget  har varit roligt. Jo, förresten att äta. Jag har försökt skärpa mig och ta tag i vikten men återgått till gamla vanor där jag äter mycket och onyttigt. Hade en riktig ångestdag igår då jag mådde skit, förutom en stund på lekplaten med stora tjejen och samtal med kompisen M (Tack för en trevlig stund!) Jag satt uppe i gårkväll när de andra somnat och skrev. Efter många sidor i dagboken kom jag fram till att det jag gör när jag stoppar i mig massa mat och godis är att jag försöker lindra ångest. Det känns bra för stunden men hjälper inte i längden. Problemen kvarstår efter att sockerruset har lagt sig. Mat har alltid varit en stresshanterare för mig. All denna fokus på kropp och vikt är ett sätt för ångesten att få utlopp. Den får fäste och växer till groteska proportioner. Jag inser att jag återigen har stressat omedvetet (MÅSTE bli smal!!!) och låtit det gå ut över min hälsa och min familj. Är ju inte världens roligaste mamma när jag mår dåligt. Efter gårkvällens grävande och sökande efter orsaken till ångesten har jag kommit fram till en  form av lösning. Grejen är att jag tycker om min kropp och mitt självförtoende har blivit bättre. Jag har många fina kläder som jag tycker sitter bra och som jag känner mig fin i. Så varför gå runt och må dåligt när jag kan må bra? Ja, ett enkelt val om jag tänker efter. Vad händer om jag slutar att tänka på kroppen som källan till allt ont och börja se den som det redskap den egentligen är. Kroppen gör vad hjärnan tänker. Tänk vad mycket bra kroppen kan åstadkomma och vad mycket glädje den skänker. Alltså är det hjärnan som spelar mig spratt och det är den som behöver arbetas med. Inte bantande eller svullande. Läste om affirmationer här på nätet. Kroppens inre dialog. Min dialog är väldigt negativ och detta kan vändas till positiv genom tankekraft. Genom att varje gång jag tänker  "du är stor" ska jag istället tänka "jag är fin". Jag kommer framöver att lägga fokus på att må bra. Helt enkelt. Göra vad jag mår bra av och inte bara en massa måsten. Röra på mig för att det är skönt, äta för att jag är hungrig tills jag blir mätt och njuta av livet. Kanske inte gjort i en handvändning men genom att ta dagen som den kommer och göra roliga saker ska det gå. Ett stort inre lugn har infunnit sig och ångesten får inget fäste! Nu ska jag MÅ BRA!!!

Det har gått lite trögt på sistone med Viktklubbandet men nu har jag kommit fram till en lite annorlunda väg. Jag har lagt viktnedgången på längre sikt så jag får äta fler kalorier per dag. Jag kommer att ha en fridag i veckan där jag kan ha mitt andningshål och inte skriva upp allt i dagboken. Jag kommer då att unna mig något om jag är sugen. Kontentan av allt jag gör är att jag alltid ställer för höga krav på mig själv. Det går en tid men till sist känns allt övermäktigt eftersom jag inte kan leva upp till kraven. Då släpper jag allt och det är ju inte det jag vill egentligen. Jag ska bara väga mig 1 gång i veckan så att jag inte blir så besatt. Jag ser detta som att jag gör det för att jag vill och inte för att jag måste. Jag tror att mycket sitter i vilken inställning man har och hur man tänker kring detta. Det är ju inte kul att hålla på när man är tvungen. Nu får jag pröva detta en tid och se hur det känns.

Syrrorna och mamma var här idag. Lillsyrran hade en hel säck kläder med sig som hon inte ville ha längre. Rena julafton för mig! Där var jättemycket fint. Jag passade oxå på att rensa ur min garderob och ge bort. Det blev en riktigt härlig klädbytardag! När jag sorterat iordning och lagt in allting fint så blev den faktiskt en säck över från mig med som ska vidare till min moster. Kanske kan hon eller mina kusiner ha något av kläderna. Hoppas det!

Sitter och ladda inför Ernst ikväll. Gillar omgörningsprogram och särskilt när det gäller inredning. Många bra tips att ta till här hemma kanske? Nu ska jag byta den 4:e bajsblöjan idag och sen väntar soffslapp. Myspys!

Morgonen började med dagislämning av stora tjejen. Maken är ledig!!! Sen körde jag och handlade lite godis och chipes med dippes till kvällen. Köpte även ljuvliga frallor och apelsinjuice till filmfrukosten. Ett par lite jordgubbar fick oxå följa med hem. Väl hemma tittade vi på "Underbara älskade" med Micke Nyqvist. Mycket bra! Tankvärd och sevärd! Till detta blev det mumsig frukost och kaffe. Lite morgontidning och inslagning av dagisfröknarnas sommarpresent, en Paradisask. Nu var det dax att hämta stora tjejen och överlämna presenten. Sista dagen på dagis och ett långt sommarlov stundar för stortjejen, härligt!

Nästa punkt på dagens lista var att tvätta nya bilen. Jag tog invändigt och min man M tvättade den. Blev duperfin igen! Lite lunch och sen vilade vi. Min man somnade och det tillhör inte vanligheterna! Jag hade tid att läsa ut min bok. Lillan somnade oxå och storan kollade på film. Så rofyllt!

Till fika blev det chokladbulle och jordgubbar med mjölk. Somrigt värre. Regnet öste ner men vi klädde oss och ungarna väl och tog en ny runda som vi aldrig gått. Skönt väder och vilken underbar skogsdoft i regnet! När vi kom hem var det dax för film igen. Shrek 3 och lösgodistajm. Sen var det min tur att somna i soffan en stund. Barnen fick lite kvällsmat och här sitter jag nu. Helt avslappnad och lugn. Ibland behövs verklligen sådana här dagar där man bara njuter av livet och familjen. Hoppas er kväll blir lika bra!

Det känns faktiskt skönt att det snart är över - för den här gången. Jag har lärt upp mig och vet vad som väntar när jag börjar jobba "på riktigt" i oktober. Det har varit apkul att få använda hjärnan som en vanlig vuxen igen. Nu ska jag njuta av ledigheten tillsammans med mina barn, min man och vår vovve.

I morgon är det dax! Vi ska hämta vår bil! Det ska bli en fröjd att slippa plocka ner vagnen i molekyler och stuva in lite här och var i bilen, för att hunden oxå ska få plats. Ett problem kvarstår dock; att jag måste lära mig köra stooor bil. Ah, det fixar sig! Kul ska det i alla fall bli att få plats med familjen utan besvär.

Måndag i dag = vägning! Första veckan med "Platt magen på 4 v"-utmaningen har gett resultat. Har gått ner 1,4 kg! Inte illa! Veckan har gått riktigt bra fast det varit 30-årsfest, bilbingo igår med fika och en massa godisbegär (har klarat att stå emot!) Sammanlagt blir det 28.3 kg sen förlossningen i slutet av augusti. Sen efter förlossningen är det 21.6 kg. Känns bra det oxå. Nu börjar jag kunna känna segerns sötma, har bara runt 6-7 kg kvar till målet. Kan knappt fatta att jag som är så lat har åstadkommit detta. Kan det vara våra lååångpromenixer, M? Mycket möjligt tror jag.

Nu nanar min minsta och min stora leker så fint med dockorna, visst är det underbart! Ha en bra dag!

Det var ett tag sen jag var här. Har hänt mycket sen sist. Vår hund har varit jättesjuk och legat inlagd på djursjukhus två gånger. De konstaterade att han har båda fästingsjukdomarna borelia och erlichias. Han går fortfarande på medicin men är betydligt bättre. Skönt! Jag har bara en dag kvar på jobbet sen är jag föräldraledig igen till siste september. Inte alls dumt, samtidigt som det varit jätteskönt att få komma ut i arbetslivet en runda. Vi har fortsatt renoveringen på huset och fönsterna har börjat anta en vit nyans. Heja, slippa 80-talsbrunt! Snickaren kommer i dagarna och byter vindskivor och fixar lite här inne. Sen har vi köpt ny bil. Vi har växt ur vår Hundai Matrix och in i en en Volkswagen Passat 1,8T Variant Topline. Årsmodell -04, svartmetallic och supersnygg. Hämtar den på tisdag, weeee! I måndags började jag min 4-veckorsutmaning "Platt mage på 4 veckor". Inte för att jag tror att det kommer och funka på min tvågraviditetersmage men lite förbättring hoppas jag på i alla fall. Så i stort sett rullar livet på som vanligt.

Vi var bjudna på vår kompis C:s 30-årsfest igår. Vi var på en hästgård där de anordnade islandshäst-turridning. Kompisen M var oxå där med sin sambo och barn. Killarna började rida i nybörjargruppen och de var jätteduktiga. Sen var det vår tur i den lite mer vana gruppen. Hur jag hamnade där är ett mysterium. Min riderfarenhet sträcker sig till ett par ggr i 10-års åldern och någon gång under gymnasiet. Alltså inte mycket. Men det gick faktiskt bra trots min nervositet. Tölten blev skumpig men jag satt kvar hela vägen, alltid något! Turen tog ca 40-45 min och efteråt blev det grillspett, pastasallad, grönsallad, chokladefterrätt, tårta och kaffe. Ungarna fick oxå prova på att rida och min stora flicka red för första gången. Hon var så stolt när hon satt på hästryggen! En riktigt mysig familjekväll!

Nu ska jag jaga rätt på min 9-månaderstjej som kryper runt i huset i raketfart och stoppar allt olämpligt i munnen! Ha det gott!